torsdag 9 oktober 2008

torsdag

Hat är inte motsatsen till kärlek - det är likgiltighet.
Och om jag säger att jag hatar dig.
Betyder det iaf att jag fortfarande bryr mig.
----
Allt känns så gone. Precis borta.
Man går runt med gråten i halsen hela tiden,
och i min ensamhet kan jag fälla en tår
för att dämpa trycket. Jag vill bara glömma allt
men de är helt omöjligt. Jag vill spola tillbaka tiden
önskar att jag aldrig litat på dig, lyssnat på mina vänner
och dom som visste rätt
men de var nått med dig som fick mig att gå på ditt sätt
Du är duktig, jag förstår verkligen de nu. Men så här ont
och så här långt ner på botten har jag aldrig varit.
Svårt att glömma, jag var verkligen lycklig.
På riktigt.

Inga kommentarer: